Handlingens anatomi del 2

Min far kom och hälsade på mig i Helsingborg. Han kom in i replokalen just när Teater Sycoraxs ensemble var mitt i en diskussion om teaterns innersta väsen. Diskussionen avbröts omedelbart. Det var ju inte som att vi inte hade haft den förut och aldrig skulle ha den igen. Men pappa hade fått lite dåligt samvete så på väg därifrån frågade han om han avbrutit något viktigt. Nej då, svarade jag, vi pratade bara om intentioner. Jaså, sade han, var det några goda intentioner?

GoodIntentionsBadResultsW1

Det slog mig då hur internt bruket av ordet ”intentioner” var. Vi som gått på Institutet för scenkonst har en helt annan användning för ordet intentioner än de flesta andra har. För oss betecknar det ett viktigt element i en handling och något som ingår i träningen. De flesta andra ser det som något som har med uppsåt i största allmänhet att göra. För att själv förstå detta sätt att använda begreppet intention gjorde jag en ytterligare uppdelning av begreppet handling. Igår skrev jag om hur man kunde dela upp en handling i början, färdsträcka och slut. Idag ska vi dela upp den i beståndsdelarna impuls, intention. För att en handling över huvud taget ska kunna uppstå behövs en impuls. Det vill säga energi. För att impulsen ska kunna bli specifik behöver den en riktning, det vill säga intention. Jag såg det som så att först uppkommer handlingens Big Bang – impulsen och millisekunden därpå dyker intentionen upp som ger impulsen den riktningen den behöver. Intentionen är också så pass komplex att den även ger handlingen dess dynamik och tempo. Bästa sättet att träna intentioner är att påbörja en handling men stoppa sig själv innan den har fått ett rumsligt uttryck. Man kan då märka att något har hänt med kroppen, att den har ett annat uttryck än innan man började handlingen. Man märker att kroppen är i ett tillstånd av beredskap. Det går att förlänga detta tillstånd av beredskap, men inte hur länge som helst, det kommer att falna.

Det finns gott om exempel från vardagen på intentionsarbete. Tänk dig följande scenario: Du är ute och går och plötsligt ser du på avstånd någon du känner. Reflexmässigt är du på väg att höja armen till hälsning, men kommer på att du är skyldig personen en massa pengar, hejdar alltså armens impuls innan den kommit till uttryck och väljer istället att låtsas som att du ska över gatan precis då. Men precis innan du tar första steget kommer en bil som gör att du måste hejda dig. Och så vidare.

Så för att sammanfatta: För lekmannen är intention något som kan vara gott eller ont. För skådespelaren är det däremot ett av de elementen som går att träna på.

Annonser

One thought on “Handlingens anatomi del 2

  1. Bettan skriver:

    Ja allt beror hur man farmför det. En underbar text och fantastiskt förklarat av den humoristiska bilden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: